IF Hagen
U10mila referat

 2018-08-17 | Tävling | axel olsson

Äntligen var det dags för en av de absolut höjdpunkterna på året för IF Hagens tappra ungdomar och yngre juniorer. Äntligen var det dags för orientering och ungdomsidrott i sitt esse. Äntligen var dags för Ungomens 10mila! Detta år lyckas klubben smälla upp med ett lag i varje klass, ett i HD18, ett i D18 och ett i HD12. Bara en sådan sak måste ju ses som fantastiskt?

Fredag 18.00 small det i startpistolen och 97 hetsiga orienterare med en ålder på 12 år eller yngre sprang mot startpunkten med en fart så att det var svårt för publikens alla ögon att följa klungan in i skogen. Och löparen i klungan som bar Hagentröjan var ingen mindre än Agnes Johansson. Hon skulle sedan ge över kartan till Jonatan Sahlén, som efter sitt lopp skulle växla vidare till Filip Bergqvist och Sigurd Sunding som till sist skulle ge kartan till sistasträckslöapren Hampus Salén. Agnes springer in på upploppet knappa arton minuter efter sin start med snabba ben och låter Jonatan springa iväg ut på sin bana. Jonatan löser även har klurigheterna ute i skogen och växlar över till den taggade duon Filip och Sigurd. Filip och Sigurd kommer in tillsammans för växling efter en ett jättefint genomförande och likaså gjorde även Hampus 22 minuter senare. Hela laget var i mål som godkända och glada. Klockan hade nu börjat närma sig halv 8 och det var nästan redan dags att göra i ordning sig för sängen då nästan startsignal skulle smälla av 03.00.

Om HD12 starten lät hetsig skulle ni befunnit er mitt i natten i skogen utanför Götene för att bevittna HD18 starten. Fy fan. Efter att starten hade gått frågade sig åskådarna om det var startskottet det hört eller om det inte var när täten spräckte ljudvallen. Klubbens representant på först sträckan var Johan Mårtensson. På följande sträckor väntade: Axel Olsson, Johan Holmberg, Marcus Carlsson, Johan Hedman + Hampus Salén, Marcus Hermansson, Liam Johansson, Per Hedman, Anton Carlsson och Reto Giezendanner. Ursprungslaget hade även en viss Daniel Bogren på sista sträckan. Men det namnet fick strykas på grund av sjukdom. Men hur ska man kunna ersätta en SM-guld meriterad artonåring? Jo svaret är enkelt! Ring in en till handbollsspelare, det kommer gå hur bra som helst. Och i efterhand har vi det bekräftat! Allt gick verkligen hur bra som helst. Femtonåriga Johan M kom in riktigt långt fram. Och vi fick draget. Det var som om vi låg i fartvinden under hela stafetten! Mina ord är verkligen ingen överdrift då vi verkligen låg och kryddade stafetten under hela långa natten! Axel växla in som 6a, Johan H som 8a, Marcus C som 3a, Johan H som 1a(!!!), Marcus H som 2a, Liam som 2a, Pär som 2a, Anton som 2a. När väl Reto stod redo att ta emot kartan hade han många ögon på sig. Det betraktarna kunde bevittna var hur denna best bestående av 50% pannben, 50% testosteron och 10% fondue slet tag i kartan och likt en kanonkula försvann in mot skogen. Ja, det var verkligen en kille av 110% som gjorde sitt bästa ute i skogen. Då det jagade lagen bakom hade några riktigt vassa killar så sprang Reto i mål laget på en sjätteplats. Laget hade verkligen överträffat sig själva!

I samma varma, ljuvliga sommarnatt avgjorde ju även den lika prestigefyllda D18kaveln. Där representerades Hagenfärgerna av Moa Alsiö, Hanna Alsiö, Agnes Johansson, Malin Kindbom och som ankare Erica Bogren. När det var dags för förstastäckslöparna att ge sig ut och äventyra i Göteneskogen hade klockan precis slagit över från 05.29 till 05.30. Att forma en ny metafor för; hur tjejerna sprang ännu hetsigare än vad grabbarna tidigare hade gjort mot startpunkten, vore svårt men framför allt en överdrift. Självklart gick det alldeles för snabbt vid starten för att någon skulle kunna orka med det optimistiska tempot de satt upp. Men det såg fortfarande lite mer kontrollerat ut än vad det gjorde för killarna. Om det berodde på den genetiska skillnaden i muskelkraft eller om det berodde på allmän intelligens och något bättre verklighetsuppfattning hos tjejerna, är en fråga vi lämnar till Jesus. Oavsett gjorde Moa ett superjobb på första sträckan och var inte alls långt efter första dam. Lillasyster Hanna gjorde det inte sämre hon. Inte heller Agnes som efter sin målgång gav kartan till Malin. Men hos Malins lopp finns det något anmärkningsvärt. Från sista kontrollen in i mål sprang hon så snabbt att hon (jag överdriver lite) nästan plockade in halva tiden laget var efter täten. Då snackar vi hastigheter som kan jämföra sig snabbtåg, elektroner och HD18 starten. Lagom till morgonsolens finaste stund sprang Erica i mål laget. Nu var alla Hagenlag var i mål med alla kontroller tagna i rätt ordning, med glada miner och nya stafettminnen.

En kväll och natt utöver det vanliga som vi hoppas få uppleva fler gånger!



« Tillbaka     
2018-08-18 14:33:00 av Anna Larsson
Vilket kul referat!
2018-08-17 20:42:50 av Uno
Kul att läsa. Verkar varit en härlig natt med härliga prestationer i "gladers tecken".
2018-08-19 11:34:15 av Styrbjörn
Referatet är väl värt en plats i tidningen!
2018-08-18 21:51:24 av Lasse
Underbart Axel!

Kommentera nyheten
Namn:
Epost:
 
Antispam, skriv 1936 i rutan:
 
 



Äldre nyheter hittar du nyhetsarkivet

Sök i nyhetsarkivet: